Kläder på nätet

Barnkläder är klädesplagg som är anpassade för och används av barn. Det är stor skillnad på barnkläder och kläder för vuxna. Materialet i barnkläder är anpassat för ett barns liv och ska tåla många tvättar, vara slitstarkt, praktiskt, lätthanterligt samtidigt som det är snyggt och ska fungera som “vardagsfina” klädesplagg.
Mönster och motiv är också något som skiljer barnkläderna från vuxna kläder. Man känner oftast igen barnkläder på att de har glitter och sagomönster/motiv som prinsessor eller superhjältar. Allt eftersom barnkläderna bli anpassade för större barn brukar de utpräglade “barnmönstren” försvinna, och kläderna får en vuxnare prägelDet som är den största skillnaden mellan barn och vuxenkläder är storleksindelningen. Barnkläder skapas för barn mellan 9 månader och 15 år, och storleken anger i centilong (CL). Kläder till barn som är yngre än 9 månader kallas för bebiskläder, och de som görs till barn äldre än 15 år är vuxenkläder och då övergår man till skala 34, 36, 38, 40 eller XS, S, M, L och så vidare.
Storleksmässigt är gränsen suddigt dragen mellan barn- och vuxenplagg eftersom kläder i största centilongstorlek är ca 36 i vuxenstorlek. Det är därför möjligt för ungdomar att bära vuxenstorlekar, och vuxna att bära barnstorlekar.

Tabell för centilongstorlekar:

Ålder (ca)	9 mån	1 år	1 år	2 år	3 år	4 år	5 år	6 år	7 år	8 år	9 år	10 år	11 år	12 år	13 år	14 år	15 år
Centilong	74	80	86	92	98	104	110	116	122	128	134	140	146	152	158	164	170
Bröstvidd	48	50	52	54	56	58	60	62	64	66	68	70	72	74	78	82	86
Midjevidd	48	49	50	51	52	53	54	55	56	57	58	60	62	64	66	69	72
Stussvidd	49	51	53	55	57	59	61	63	65	68	71	74	77	80	84	88	92
Innerbenlängd till golvet	27	30	33	37	41	44	48	51	55	58	62	65	68	71	74	77	80

Den här skalan är något som har vuxit fram under det senaste århundradet. Innan dess var barnkläderna, liksom vuxenkläderna, sydda för det enskilda barnet av en förälder eller en skräddare om man var bättre bemedlad. Kläderna var också till stor del en efterapning av de vuxnas plagg, vilket ibland kunde ta sig bisarra proportioner, i varje fall för flickor som redan i 2-3 årsåldern fick lära sig bära korsett och ha långa, böljande kjolar som hindrade all form av lek eller annan rörlig aktivitet. Pojkarnas kläder har alltid givit mer rörelsefrihet, även om de plaggen också var en kopia av vuxna mäns kläder.

Synen på barn och barnkläder började sakteliga ändras på 1700-talet då man hävdade att “kläder för barn ska vara enkla och fria från detaljer som kan främja ett framtida lyxbegär” och det gjordes en del små förändringar, framför allt för pojkar. Arbetet för bättre anpassade barnkläder fortskred långsamt. Ett stort genombrott var efter industrialismen på 1800-talet då kvinnorörelsen, läkare och hygieniker protesterade mot hur barnen var klädda och skapade ett livstycke, istället för korsett, med påknäppbara strumpeband som löste en av den tidens största bekymmer: att hålla strumporna uppe utan att hindra blodcirkulationen.

Efter första världskriget fick barnkläderna en verklig framgång och det började skapas plagg som enbart var avsedda för barn. Sommaren 1920 var overallen det mest köpa barnplagget. På 30-talet fick “Aktiv Hushållning” i uppdrag av regeringen att skapa kläder till barn som var både billiga och praktiska, men det var först 1948 då det allmänna barnbidraget kom som familjer hade råd att köpa mer kläder till sina barn, och utvecklingen av barnkläderna fick en explosionsartad ökning.

Sedan dess har det fortsatt så. Det skapas massor av nya barnplagg. Det öppnas nya butiker, både i fysisk form och på nätet. Kända klädmärken och designers gör egna kollektioner som anses vara lika exklusiva och dyrbara som deras kläder för vuxna. Det finns helt enkelt alla kategorier kläder för barn i dag, och även om plaggen kan vara inspirerade av kläder för vuxna, så har de ändå andra lösningar på gylfar och knäppning. Resårmidjor används ofta istället för gylf när barnen är riktigt små. Tryckknappar, knytband används istället för vanliga knappar. Många skor är försedd med kardborreknäppning och många andra plagg är gjorda i töjbart material som gör plaggen lätthanterliga för barn att ta på sig själva redan från tidig ålder. Med tanke på alla funktioner som barnkläderna har görs de oftast i denim, bomull, fleece och plysch.

Vi bör vara glada för det stora utbudet av kläder som vi har i dag. Tidigare århundraden såg det helt annorlunda ut. En snabb genomgång om hur kläderna kunde se ut följer nedan. Något att tänka på är att beskrivningarna avsåg kläder som bars av barn ur de högre skikten på samhällsskalan, där man hade råd att klä sina barn dyrbart och efter senaste modet.

1600-talet:
Pojkar hade en modemässigt skuren kolt på sig. Kolten var ett slags plagg som liknar en lång och vid nattskjorta, den var fotsid, slitsad i sidorna och hade långa ärmar med spetsförsedda muddar. En bred och löst sittande, spetsförsedd krage föll ned över axlarna.

1700-talet:
Flickor hade redan i treårsåldern kläder som var skrämmande lika de vuxna kvinnornas plagg. De bar en huvudbonad som var vadderad, en så kallad fallhatt. Under klänningen hade de en korsett som var hårt snörd (om flickan var från en högreståndsfamilj, var hon fattigare hade hon mer rörelsefrihet), urringningen var djup och kantad med spets.
Kjolen böljade ut från midjan tack vare flera underkjolar eller kanske till och med en krinolin. Från axlarna hängde långa band ned till golvet som visade att hon var minderårig.

Pojkars plagg på mitten av 1700-talet var inte riktig lika komplicerade och svårburna. De bar en enkel skjorta, omlindad med ett enkelt tygskärp i midjan, samt löst sittande byxor till anklarna. Plaggets enda dekoration var en veckad krage upptill.

Mitten på 1800-talet:
Pojkkläderna bestod av en kortare kolt, kallad blus eller en jacka (Plagget gick till knäna) tillsammans med långa, eller senare halvlånga byxor. Ett smalt skärp drogs år hårt i midjan och upptill var kolten försedd med en bred krage.

Flickkläderna var fortfarande en efterapning av de vuxnas plagg, men med lite mer rörelsefrihet fick de genom att kjolen gjordes kortade. Under fållen kunde man skymta “byxholkar” vilket var en slags spetsförsedd underbyxa som sträckte sig ned till anklarna.
Klänningen var hårt åtdragen i midjan med ett smalt skärp, urringningen rundad och stora puffärmar prydde överarmarna.

Under senare delen av 1800-talet kunde en pojkes finkläder bestå av flera bandgarneringar, vilka var inspirerade från uniformsdräkten hos de vuxna. Kläderna var då med åtsittande och kolten hade försvunnit till förmån för en kortare och figursydd jacka. Byxorna hade blivit knälånga och var mer åtsittande än tidigare.

Flickornas klänningar fick rakare linjer och med tanke på turnyrens popularitet blev klänningarna försedda med en mycket stor rosett eller konstfullt veckade tygsamlingar baktill. Ärmarna var långa och kragen, samt fållen var försedda men spetskanter. Klänningen slutade lite nedanför knäna och under den bars knästrumpor och vadhöga stövlar med klack.

1900-talet:
I börjad av sekelskiftet bestod flickklädseln av ett “underverk”. Klänningen föll löst ned över kroppen och hade ett brett tygband i midjan som knöts till en konstfull rosett i sidan. Kanterna i ärmarna och fållen nedtill var försedda med rader av spets och broderier och på huvudet var flickorna en hatt i samma stil. Svarta knästrumpor och lågskor fulländade den dräkten.

Sjömanskostymen var en obligatorisk dräkt i pojkarnas garderober redan på mitten av 1800-talet, och den användes långt in på 1900-talet. Flickornas motsvarighet kom på 1920-talet. Dräkterna bestod av löst sittande blusar med sjömanskrage för både flickor och pojkar. Nedtill bar pojkarna knäbyxor och flickorna en plisserad knälång kjol.
På 1930-50-talet var golfbyxan (även kallad äppelknyckarbyxan) den mest framträdande delen i pojkarnas klädsel. Till den bar man rutiga strumpor samt skjorta och kavaj (om man skulle vara finare klädd) eller en enkel skjorta och jacka om det var till vardags. För flickor fortsatte kjolarnas popularitet ända in på 50-60-talet, sedan började det långsamt göras shorts och byxor för flickor.

För oss är det självklart numera att barn har sig egen typ av kläder. Även om vi kan tycka att det är sött att se ett småbarn i kostym eller prinsessklänning så är det inget vi klär våra barn i varje dag.
Synen på barn och deras behov har ändrats drastiskt genom åren. När barnen förr betraktades som kopior av vuxna och därför skulle skolas att bli sådana redan från födseln i form av kläder och uppförande, lever vi idag efter ideologin att barn ska vara barn så länge de kan och att de självmant träder in i vuxenvärlden som en naturlig del i utvecklingen när de är i övre tonåren och senare.

Att handla kläder till barnen är något som också blivit lättare med åren. Framför allt de senaste 10 åren då internethandeln har haft en avsevärd framfart. Lika många barnklädesbutiker som det finns i städer och shoppingcentrum, lika många internetbutiker finns det (om inte fler). I dag finns det en uppsjö av olika affärer som säljer olika typer av barnkläder. Märken och design sätter sin prägel på barnkläderna likväl som de gör på vuxenkläder och människor över lag handlar mer och dyrare kläder till sina barn nu än någonsin förr.
Det är inte ovanligt att små barn bär kläder från kända märken som de kommer att växa ur inom ett par månader, och ur den synpunkten kan man fråga sig och det verkligen är värt pengarna. Tycker man det så är det att bara dra på sig spenderbyxorna. Ingen blir ju gladare än märkesdesignern. Och förhoppningsvis föräldern och barnet.
Givetvis finns det prisvärda, billiga och bra kläder att köpa till barnen också. Det finns även de butiker som värnar om att barnkläder ska vara billigare än kläder för vuxna, och ur en logisk aspekt är det, det enda rätta. Produktionskostnaderna är lägre, tygmassorna mindre och arbetstimmarna färre i förhållande till antalet barnplagg som görs.

Publicerat i Barnkläder, E-handel, Försäljning, Historia